Category Archives: Pedagogik

Jag har ett ställe

Ett ställe där jag får lugn och ro och frid i själen. Men också en plats där jag kan hämta kraft och energi för att orka med vardagen. Det är en plats jag kan kalla för hemma. Visste ni förresten att ordet hemskt kommer av att någon är hemma mycket? Inte i första hand att något är otrevligt eller obehagligt, därför stavas hemskt med e och inte med ä. Hemma är för mig att ha en plats där det finns utrymme för trygghet och frihet och framförallt utveckling. Den skola vi har idag har haft en sådan ambition och har det fortfarande. Skolan ska vara en plats där alla får ta plats och ges plats att utvecklas, i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Skolan ska kompensera för de brister som kan finnas i hemmets så kallade trygga vrå. Skolan ska lösa de flesta problem som kan uppstå när individen utsätts för kunskap i olika former. Vårt uppdrag är extra viktigt då vi ska skapa goda samhällsmedborgare som ska bidra till samhällets bästa. Men en trygg plats kräver trygga medarbetare d v s lärare som får tid att bedriva undervisning utifrån de bästa förutsättningarna. Och kunskap. Kunskap är makt och det finns många aktörer utanför skolan som gör anspråk på att ha den rätta lösningen på skolans alla problem. En quick fix som givetvis kostar pengar men erbjuder något som är till synes en lösning. Det finns dock ingen genväg till kunskap, att lära sig måste få ta tid. Lärarna, pedagogerna måste få tid till att undervisa, och att göra det de är bäst på, för att skapa det där stället, där våra ungar kan få växa och gro.13169955_10153791515219495_1891907544_o

Pedagogisk sårbarhet

Är en specialpedagogisk utmaning inte bara för specialpedagogen eller specialläraren utan även för alla undervisande lärare. Det krävs en organisation som omfattar en skolas helhet för att möta behoven hos både de nyanlända men även de med annan pedagogisk sårbarhet. Barbro Bruce, logoped och forskare, använder begreppet språklig sårbarhet när hon berättar om vilka utmaningar barn med språkstörning möter i skolan. Det nya begreppet är tänkt att ge starkare signaler till skolan som måste ta sitt ansvar för alla som har en sen, långsam eller annorlunda språkutveckling. (Tips: titta på UR Samtiden – Grav språkstörning 2015: Språklig sårbarhet i skolan). Individens språkliga förutsättningar motsvarar inte de förväntningar som skolan har på språklig förståelse och uttrycksförmåga.

Vad händer när man som pedagog möter en elev som inte reagerar som man är van vid och inte förstår? När den ”vanliga” undervisningen inte når sina mål kan det lätt bli otydlighet och svårigheter i förståelsen, både hos elev och lärare. Det så viktiga mötet sker inte och inlärning – lärandet – äger inte rum. Besvikelsen att inte förstå eller mötas kan ta sig olika uttryck, i värsta fall slutar eleven att signalera att hen inte förstår eller slutar att komma på lektionerna. Om jag inte riktigt förstår vad andra pratar om, eller vad jag läser, så känner jag mig dum. Om andra bara ser stav- och skrivfelen i det jag skriver så har jag till slut inget att säga. Tysta elever med en språklig sårbarhet som också blir pedagogisk finns i alla klassrum. Vi behöver bli bättre på att se, upptäcka och möta deras behov. Tillsammans, specialpedagog, speciallärare och undervisande lärare kan vi skapa en språkutvecklande undervisning som leder till ökad kunskapsinlärning för alla – oavsett diagnos eller funktionsnedsättning.

Skolspråk

Språk och lärande hör ihop. Barns språkutveckling och kognitiva utveckling hör ihop. Språkförmåga är de olika språkliga verksamheter som man kan delta i på ett funktionellt sätt, och språkutveckling är att tillägna sig en allt bredare och djupare repertoar av varierade språkliga verksamheter. Det är de sociala sammanhangen som vi kommer i kontakt med som avgör hur språket utvecklas.  Språket är vårt främsta redskap för lärande i alla ämnen och språket har en betydelsefull roll i skapandet av den egna identiteten. Undervisningsspråket i Sverige är oftast svenska och oavsett vilket modersmål eleven har, kommer elevens kunskaper i undervisningsspråket att påverka elevens lärande och utveckling i alla skolans ämnen. Brister i tänkandet avspeglar sig i språkanvändningen. Vi använder språket för att lära men också för att visa vad vi har lärt oss och språket är verktyget för att utveckla kunskap och tankar. Mycket lärande sker idag genom, och visas upp via språk. Undervisningen behöver utveckla elevers språk eftersom det ska bära kunskapen. Det är också i högsta grad en demokratisk fråga: undervisningen ska fungera för alla elever, inte bara för de som får med sig skolans språk hemifrån.

Låt mig ge ett exempel från Maaike Hajers utmärkta bok “Språkinriktad undervisning. En handbok,”:
”Mamma, ge mig den där skiftnyckeln så jag kan höja sadeln lite grann!” Denna mening är konkret, tydlig och ger uttryck för ett sätt att prata som vi kallar för vardagsspråk. Om vi istället använder oss av det akademiska skolspråket lärare använder i skolan och säger samma sak: ”För att justera höjden på cykelns sits måste man vrida muttern som sitter på höger undersida av sadelpinnen några varv till vänster med en därtill passande hylsnyckel, varefter höjden kan justeras efter behag”, blir det genast betydligt svårare att följa med i både tanke och mening. Skolspråket är mer än en samling svåra ord och facktermer utan det handlar också om komplexa meningskonstruktioner, olika perspektiv och abstraktionsnivå.

Den ryske psykologen Lev Vygotskij presenterade teorier om språkets roll för tänkande och lärande redan 1934. Barns språkutveckling och kognitiva utveckling hör ihop. Vygotskij såg också ett tydligt släktskap mellan de samtal vi deltar i som barn (och som vuxna) och utvecklingen av tänkandet, och hävdade att den kognitiva utvecklingen också är ett resultat av samspel med andra i målorienterade aktiviteter. En god språkutveckling är således en viktig förutsättning både för barns sociala och psykiska utveckling samt barns tankeutveckling. Det är den vuxnes vetenskapliga begrepp som sätter elevens spontana tänkande i rörelse mot en kvalitativt högre nivå. I Linköpings kommun pågår ett specialpedagogiskt utvecklingsprojekt under tre år för de kommunala gymnasieskolorna, som en del i detta har jag gjort en kartläggning av språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Denna kartläggning resulterade i en rapport som blev klar i juni. Jag kommer att återkomma till rapportens resultat.

Referenser:
Hajer, Maaike & Theun Meestringa.(2010) Språkinriktad undervisning. En handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Vygotskij, L.S. (2001) Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Lösningsfokuserad pedagogik

Jag har varit på Sommenbygdens folkhögskola i Tranås och föreläst på temat om bemötande, förhållningssätt och bedömning vid komplicerade inlärningssituationer.  Folkhögskolan är den vuxenutbildningsform som har flest deltagare med funktionsnedsättning och många skolor har speciella kurser för personer med funktionsnedsättning. Många folkhögskolor erbjuder anpassad undervisning, socialt stöd och en tillgänglig miljö för deltagare med funktionsnedsättning. Sommenbygdens folkhögskola erbjuder allmän kurs för den som hoppat av eller aldrig gått gymnasiet. Här har du möjlighet att läsa de ämnen du behöver för att få grundläggande behörighet för högre studier, eller för att lättare få arbete. Små grupper, mycket stöd och en positiv atmosfär ger dig bästa tänkbara chanser att lyckas med dina studier.

Deltagare med funktionsnedsättning som t ex neuropsykiatriska diagnoser eller läs- och skrivsvårigheter/dyslexi behöver en anpassade studiemiljö. Detta kräver att skolans personal d v s alla som möter individen har kunskap om förutsättningarna för att det ska bli en lyckad studiegång. Det handlar om att skapa en helhet med en fungerande pedagogik som till stora delar bygger på ett individuellt bemötande men ändå är bra för alla deltagare på allmän kurs. Ibland blir det lätt att vi generaliserar och försöker hitta en ”quick fix” som lösning, men där den kommunala gymnasieskolan styrs av högt tempo och mycket teori kan folkhögskolan erbjuda ett lugnare och mer tillrättalagt arbetssätt. Med rätt kompetens och förhållningsätt lever de upp till sin vision: ” Sommenbygdens folkhögskola med öppna sinnen för demokrati, folkbildning, jämställdhet och kultur”. Tack för att jag fick komma!