Category Archives: Funktionsnedsättning

Tid för skrivutveckling – i en skola för alla?

20220331_120812

Finns det tid för skrivutveckling i den skola som kallar sig en skola för alla? Finns det rum för den som inte lär sig läsa och framförallt skriva i den takt som skolan kräver?
Igår föreläste jag för SKED, Skånes kompetenscentrum för dyslexi och dyskalkyli under rubricerat tema. Det så viktiga HURET var i centrum för föreläsningen, hur kan lärare arbeta med att utveckla elevers skrivutveckling när eleven är i skrivsvårigheter? VAR börjar jag någonstans?
Ja, min erfarenhet är att det handlar om grundläggande färdigheter i skrivundervisningen. Att som lärare hjälpa eleven få syn på var hen befinner sig, vilka förmågor är befästa och vilka är svajiga när det gäller innehåll och form. Kan eleven uttrycka sina tankar på ett tydligt och konkret sätt eller behöver vi arbeta med tankarna i första hand? Eleven visar vad hen kan genom sitt språk och framförallt det skriftliga språket bedöms och synliggör kunskapen skribenten besitter.

Skrivutveckling vid skrivsvårigheter är fullt möjligt men det tar tid. Vill du veta mer? Kontakt mig gärna via mejlen: ulrika@ormaco.se

Pedagogisk sårbarhet

Är en specialpedagogisk utmaning inte bara för specialpedagogen eller specialläraren utan även för alla undervisande lärare. Det krävs en organisation som omfattar en skolas helhet för att möta behoven hos både de nyanlända men även de med annan pedagogisk sårbarhet. Barbro Bruce, logoped och forskare, använder begreppet språklig sårbarhet när hon berättar om vilka utmaningar barn med språkstörning möter i skolan. Det nya begreppet är tänkt att ge starkare signaler till skolan som måste ta sitt ansvar för alla som har en sen, långsam eller annorlunda språkutveckling. (Tips: titta på UR Samtiden – Grav språkstörning 2015: Språklig sårbarhet i skolan). Individens språkliga förutsättningar motsvarar inte de förväntningar som skolan har på språklig förståelse och uttrycksförmåga.

Vad händer när man som pedagog möter en elev som inte reagerar som man är van vid och inte förstår? När den ”vanliga” undervisningen inte når sina mål kan det lätt bli otydlighet och svårigheter i förståelsen, både hos elev och lärare. Det så viktiga mötet sker inte och inlärning – lärandet – äger inte rum. Besvikelsen att inte förstå eller mötas kan ta sig olika uttryck, i värsta fall slutar eleven att signalera att hen inte förstår eller slutar att komma på lektionerna. Om jag inte riktigt förstår vad andra pratar om, eller vad jag läser, så känner jag mig dum. Om andra bara ser stav- och skrivfelen i det jag skriver så har jag till slut inget att säga. Tysta elever med en språklig sårbarhet som också blir pedagogisk finns i alla klassrum. Vi behöver bli bättre på att se, upptäcka och möta deras behov. Tillsammans, specialpedagog, speciallärare och undervisande lärare kan vi skapa en språkutvecklande undervisning som leder till ökad kunskapsinlärning för alla – oavsett diagnos eller funktionsnedsättning.

Familjeforum i Linköping

FDB – Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB), arbetar med stödverksamhet för föräldrar. De arbetar för att påverka beslutsfattare och anordnar också lägerverksamhet. I helgen ordnades ett familjeforum i Linköping dit jag var inbjuden att berätta om vilka möjligheter till stöd det finns på högskola/universitet för dyslektiker, men också om hur högskoleprovet går till och vad som krävs för att få utökad provtid. I veckan som var hade vi i det kommunala specialpedagogiska nätverket för gymnasieskolor också diskuterat högskoleprovet, och hur vi gör för att våra elever ska få intyg på att de är i läs- och skrivsvårigheter. Det går lätt att konstatera att vi gör olika redan i Linköpings kommun, men också i hela landet för övrigt. Lite godtyckligt kan man påstå att det beror på skolans resurser och kompetens inom specialpedagogik som avgör om du får ett intyg till högskoleprovet eller ens en diagnos på att du är i läs- och skrivsvårigheter – eller har dyslexi! Många får bekosta ett intyg för utökad provtid på högskoleprovet ur egen kassa vilket i slutändan handlar om vilka ekonomiska resurser individen har eller hens föräldrar.
Föreläsning Emelie

Jag är imponerad av den kraft som finns i föräldraföreningen och även om jag bidrog med en liten del förstår jag att det är en nödvändig förening som verkligen behövs. Efter min föreläsning var det dags för Emelie, som visade sig vara en av mina f d elever från tiden på en annan östgötsk gymnasieskola. Världen är bra liten! Det var riktigt roligt att få träffa Emelie, för ofta undrar jag hur det går för mina elever när de lämnar skolan, och hur de klarar sig i arbetslivet. Emelie var numera webbkommunikatör och föreläste om sociala medier och hur en förening kan använda sig av dem för att marknadsföra sina tjänster. Behovet av kunskap på många plan är oändligt och det är lätt att glömma bort de som får kämpa med att läsa, skriva och förstå. Som lärare behöver vi ständigt påminnas om våra elevers olika förutsättningar.
http://www.fdb.nu/